Porträtt av historiska och samtida queerikoner

UE: Kan du berätta om porträtten-väggen i klassrummet?

KR: Jag utbildade mig i måleri på konstakademin, så det var mitt huvudsakliga medium, men jag slutade mer eller mindre. Jag visste inte vad jag skulle göra, eller varför man skulle måla i samtiden.

Det var först när jag började arbeta med arkiv och höra alla dessa berättelser som jag insåg att många personer från det förflutna – queera personer som kanske inte ansågs så viktiga – aldrig hade porträtterats.

Så jag återvände till måleriet på grund av de här historiska berättelserna, för att gestalta queera personer från det förflutna.

”Gallery of Portraits” är en stor serie som också är ett resultat av samarbeten med forskare, vänner och konstnärer, som berättade för mig vilka personer som hade varit viktiga i den queera historien i deras respektive länder. Utifrån det valde jag en ganska representativ grupp människor som jag bestämde mig för att måla i min stil och samla tillsammans.

De presenteras ofta som målningar, eller – som här på Moderna Museet – i form av affischer, reproduktioner med namn och årtal, upphängda väldigt högt, som i ett typiskt klassrum. Man kan se dem som beskyddare av rummet.