My Dear Dad Said, 2016

Afrang Nordlöf Malekian

Annika Gunnarsson: Kan du känna hur de lena penselhåren smeker huden? Hur de fuktiga pigmenten sakta torkar in och gör huden stram så att det börjar klia. Den inledningsvis sköna känslan av något mjukt och behagligt, den övergår plötsligt i obehag.

Röstens mjuka flöde förvillar. Inte kan väl innebörden av det som sägs vara så hårt, när allt vi ser och hör är en smekning?

Men den mjuka handen och rösten berättar båda om en pappas oresonliga inställning till hur hans son ska vara och göra för att pappan ska bli nöjd.

Orden ”Min kära far sa”, följs av meningar som oftast hotar om våld, men som också blottar en sårbarhet och en vädjan om hjälp.

Varje yttrat ord lämnar synbara spår på kroppen. Penselspåren, konturerna efter sonens hand, de blir som tysta slag mot den oskyddade kroppen, som mot slutet av berättelsen är nästan helt svart. Det går inte att värja sig mot känslan av obehag. Hur vänlig rösten än låter.
           
”My Dear Dad said” visar dig hur motsägelsefull en berättelse kan vara utifrån, hur sinnen som syn och hörsel tar in och processar en upplevelse. I Afrang Nordlöf Malekians verk pågår det sinnliga tecknandet direkt på kroppen samtidigt med en berättelse som lämnar lika svarta känslospår efter sig i själen, som penseln gör på kroppen.