
Britta Marakatt-Labba, Vintergatan, 2022. Stortingets kunstsamling. Foto: Hans-Olof Utsi/Galleri Helle Knudsen © Britta Marakatt-Labba/Bildupphovsrätt 2025
Vintergatan, 2022
Britta Marakatt-Labba
Speltid: 03:01
Britta Marakatt-Labba: Bilden vintergatan, som jag gjorde 2022, handlar om det cirkulära, och tittar man på rennäringen så återkommer årstidernas växlingar när man jobbar inom rennäringen.
Här har jag tänkt på det som händer i samhället idag: jag har börjat med sametingets upprättande i Norge – högst upp – och den byggnaden. Och sedan – vandrar vi vidare runt cirkeln – så ser vi rennäringen. Och hur är det idag? Idag är rennäringen hotad på grund av att man bygger ut väldigt mycket vindparker, och då blir också de samiska boningarna hotade. Det är inte lika tryggt att sova något mer på de ställen man har bott innan, för man får maka på sig.
Vandrar man vidare runt cirkeln – där nederst på nederdelen – så märker man att träden är fällda. Vem har fällt träden? Dels kan det ju vara olika stora skogsbolag, men vi har ju en annan hotbild: det är klimatförändringarna. Idag blåser det väldigt mycket. Det är stormvindar när man absolut inte hade det innan, och det är klart att då rör alla boningar på sig när vindarna är hårda. När man gräver upp mineraler så förstörs vattendragen, så fisket blir hotat, och vad ska man få ut av naturen om allting blir förstört?
I den samiska mytologin har vi tre gudinnor som ser till att allting ska finnas på plats. Det är både jaktgudinnan, dörrgudinnan och fruktbarhetens gudinna. Men nu idag är det faktiskt så att de också har väldigt bråttom gudinnorna. I stället för att åka med renrajd så tar de skotrar för att fort komma fram till Sametinget och ta upp det här med att nu är det verkligen bråttom. Vi måste se till att jobba på som sjutton för att fler ska få upp ögonen för vad som sker med den miljön som vi bor i.
På mitten har vi dels solens symbol. Solen är en väldigt viktig del i den samiska mytologin, och stjärnhimlen och tron. De två figurerna som står där, det är solens dotter och solens son. De försöker verkligen att finna fram till den balans som var innan. Stjärnorna på mitten – om man studerar dem nära så finns det ansikten. Och vilka är de då? Jamen, det är klart att det är de som har gått bort före oss, som försöker att berätta för oss. Och där har vi urmodern som försöker att dela med sig av sin klokskap till oss: hur vi bör handskas med, och hur vi bör förhålla oss till det här livet och dela med oss av kunskap.