Kvinnornas fredsläger vid Greenham Common

Berättare: Den 12 och 13 december 1982 återvände jag till Greenham, jag färdades dit med buss tillsammans med några kvinnor från Fishguard, för att med 30 000 andra delta i en gigantisk kvinnlig exorcism av den amerikanska basen. Kvinnor bildade en cirkel längs hela taggtrådsstängslet, de höll händer, satte ner levande ljus överallt, spann spindelnät av ull över de sju grindarna, placerade bilder av älskade barn och deras kläder på stängslet, blev till en sammanflätning av kvinnor och liv som vibrerade kring det fula, motbjudande vidundret. Jag kommer aldrig att glömma det mystiska och vackra i ljusen som brann längsmed stängslet i skymningen, som skapade en bild lik den vid uråldriga helgedomar… med kvinnor som sjöng, gnydde, jämrade sig och nynnade överallt. Nästa dag, den 13 december, dagen då man firar Ljusets drottning, Lucia, i Sverige, placerade vi våra kroppar framför grindarna för att försöka hindra fordon och personal från att komma in i eller lämna basen. Om och om igen slängdes vi ner i leran och släpades undan när fordon tvingade sig igenom oss centimeter för centimeter. Hela tiden fortsatte kvinnorna att sjunga ”You Can’t Kill the Spirit”. Det kändes verkligen så märkligt den kvällen då jag liftade tillbaka på den gamla vägen till Bristol och vi passerade förbi Silburys hög där den tornade upp sig ur skuggorna i den tätnande skymningen.