Ålderdomen, De tio största, nr 9-10, grupp IV, 1917

Hilma af Klint

Berättare: De tidigare bildernas organiska och lekfulla former är i Ålderdomen ersatta av betydligt stramare kompositioner, med symmetriska och geometriska former.

I den första av dessa  båda målningar är bakgrunden rosa, den färg som Hilma af Klint associerade med Eros. Längst ner finns två spiraler med gula och blå cirklar som överlappar varandra. En bit ovanför spiralerna syns två fröformer, förmodligen vetekorn. Sedan återigen cirkelformer som överlappar varandra. Mandelformen som uppstår i mitten brukar kallas för vesica piscis. Det är en uråldrig symbol för utvecklingen mot enhet och fullbordan.

Högst upp finns två diagramartade blomformer som nästan ser ut att vara konstruerade med passare. De yttre cirklarna är i målade gult respektive blått.  I anteckningar gjorda flera år senare kommenterade Hilma af Klint denna målning och menade att den handlar om en Gudomlighet som införlivat både det manliga och det kvinnliga i sig.

I den allra sista målningen i De tio största återkommer många av de symboler som använts i de tidigare bilderna, fast i återhållen form. De tomma ljusa ytorna skapar ett harmoniskt lugn. I den lilla ägg- eller droppformen i målningens nedre del speglas rutnätet och spiralerna i miniatyr. Den liggande åttan symboliserar evigheten.