Ingrid Orfali, Don Juan möter Narcissus, 1985, La Chute d'Ariane, Challenge for bloody bastards, 1986, Moby Dick repasse, Stryk Moby Dick, 1987. Cindy Sherman, Utan titel. Ur serien Sagor, 1985. Foto: Åsa Lundén/Moderna Museet Bildupphovsrätt 2023

Rum 6

Cindy Sherman och Ingrid Orfali med flera

Speltid: 01:45

Berättare: Framväxten av den fotobaserade konsten pågick i alla de nordiska länderna, vilket var en följd av vad som skedde internationellt inom samtidskonsten i brytpunkten mellan modernism och postmodernism.
 
Central i detta sammanhang är den amerikanska konstnären Cindy Sherman, som i slutet av 1970-talet började använda sig av befintliga bilder och motiv i sin konst för att kommentera hur mediernas och populärkulturens fiktioner blir till nya verkligheter. Hon fungerar som sin egen modell och ikläder sig alla roller själv. På 1980-talet gick hon över till färg och gick upp i större format. I serien ”Fairy Tales” bygger hon scenerier som påminner om lågbudget-skräckfilmer.  
 
Samtidigt i Sverige debuterade den semiotiskt skolade Ingrid Orfali, som under andra häften av 1980-talet skapade en serie cibachrome-fotografier med motiv som kopplade både till feminism och en surrealistisk tematik. Hon har sedan 1990-talet varit frånvarande från den svenska konstscenen, men hon har fått stor betydelse i svensk konsthistorieskrivning. Hon är född i Egypten, studerade i Paris och Lund, har disputerat i både semiotik och franska, och därefter har hon i mer än tjugo år varit bosatt på en farm utanför Sydney. Både i sin konst och sina texter lyfte hon fram det postmoderna tillståndet, som exempelvis debatten kring original och kopia.

0

0

Prev Next